Organisation och uppföljning:
De långsiktiga och kortsiktiga målen är uppställda i avelspolicyn. Avelsstrategin är konkreta åtgärder som ska genomföras under den kommande femårsperioden för att uppnå de kortsiktiga målen och komma närmare de långsiktiga målen.

Klubbstyrelsen ansvarar ytterst för att åtgärder genomförs i enlighet med strategin för att uppnå målen i avelspolicyn. Avelskommittén ska praktiskt arbeta med att förverkliga strategin och arbeta inom alla områden som ingår i avelspolicyn dvs. mentalitet, hälsa, avelsstruktur, jakt och exteriör. En viktig uppgift för klubbstyrelsen och avelskommittén är att stödja klubbens sektioner så att dessa kan arbeta lokalt i direkt kontakt med såväl uppfödare som enskilda hundägare.  Avelsansvarig, som även ingår i klubbstyrelsen, leder arbetet i avelskommittén och knyter till sig de medarbetare såväl inom klubbstyrelsen som externt som för tillfället behövs inom respektive område. 

Genomförda åtgärder redovisas årligen i verksamhetsberättelsen och avstämningar mot målen görs kontinuerligt. För planerade åtgärder görs en årlig verksamhetsplan och budget.

År 2008 ska en heltäckande utvärdering av strategin och en avstämning mot de lång- och kortsiktiga målen i Avelspolicyn göras. Därefter ska ett förslag till uppdaterad avelspolicy  fastställas och tillhörande strategi  presenteras för klubbmötet år 2009.

Den av klubbmötet fastställda avelspolicyn samt den av klubbstyrelsen godkända avelsstrategin sänds till SSRK för vidarebefordran till SKK avelskommitté, som sedan granskar policy och strategi innan dessa dokument fastställs av SKK/AK.

Det är klubbstyrelsens uppdrag att förelägga klubbmötet 2005 förslag till beslut om ändring av valphänvisningsreglerna i enlighet med det som framgår av strategin.

Golden retrieverklubbens strategi för att nå angivna mål om fem år där inte annat anges:

Grunden för hur avel av hundar inom SKK organisationen ska bedrivas anges i principiella ordalag i SKK avelspolicy (bilaga 1). Mer detaljerat anges det i SKK grundregler (bilaga 2)  hur avel av rasrena hundar ska ske. Det är alla medlemmars skyldighet att känna till grundreglerna och följa dem när man föder upp hundar. Brott mot SKK grundregler kan leda till disciplinära åtgärder beslutade av SKK disciplinnämnd.

Som ett komplement till SKK grundregler finns Golden retrieverklubbens uppfödaretiska anvisningar (bilaga 3). Dessa ligger som grund för avelsstrategin och klubben ska verka för att de följs.

Även tilläggskraven för valphänvisning (bilaga 4) gällande avelsdjur och uppfödare ska ses som  styrmedel för att uppnå målen i avelspolicyn.

-         Revidera uppfödarutbildningen steg 1. Den ska bland annat kompletteras med att den som ska godkännas ska ha sett/deltagit på MH (mentalbeskrivning hund) och funktionsbeskrivning. Möjligheten att svara genom att fylla i ett formulär på nätet ska tas bort.

-         Vidareutveckla uppfödarutbildningen med steg 2 där genomgången allmän  mentalkunskap (M1)(bilaga 5), exteriörkurs steg 1 samt introduktion till jakt och jaktprov med retriever ingår.

-         Ta fram en videofilm som beskriver Golden retrievern som den aktiva hundras den är. Syftet är att den ska vara ett informationsmaterial att visa de som är allmänt intresserade av rasen samt nyblivna goldenägare/valpspekulanter.

·         Att en utvärdering av avkomman ska vara gjord när en hanhund haft 7-8
  kullar (cirka 60 avkommor).

-         Avelskommittén ges i uppdrag att ta fram en standardiserad utvärderingsmetod gällande mentalitet, hälsa, jaktliga egenskaper, exteriör samt påverkan på avelsstrukturen. Denna metod ska tas fram under 2004 för att prövas under åren 2005-2006 och utvärderas under 2007.

Utvärdering av avelsdjuren ska påbörjas senast efter fyra kullar och ett valphänvisningsstopp införas efter 60 avkommor om inte denna utvärdering skickats in till avelskommittén.

·         Att öka kunskapen om mentalitet hos uppfödare, hundägare och
  valpspekulanter.

-         Kontinuerligt informera om mentalitet via klubbens samtliga informationskanaler som t.ex. Golden Nytt, hemsidan, broschyrer, mässor mm.

-         Anordna M1 runt om i landet så att alla uppfödare och intresserade Golden retrieverägare har möjlighet att gå kursen.

·         Att det ska finnas minst 4000 mentalbeskrivna hundar i rasen.

-         Öka intresset bland uppfödare och hundägare att genomföra Mentalbeskrivning hund (MH) genom information via klubbens samtliga informationskanaler.

-         Tillse att det finns ett tillräckligt stort antal beskrivningstillfällen så att alla som vill ska ha möjlighet att beskriva sina hundar. Detta innebär:

      - Att det inom klubben ska finnas ett centralt stöd dit sektionerna kan
    vända sig när de behöver hjälp vid MH arrangemang.

      - Att centralt anordna regionala träffar för sektionernas funktionärer, för
    att stödja dem att komma igång med att anordna MH i sina sektioner.

      - Att bilda lokala nätverk genom ett utökat samarbete med SBK och andra
    rasklubbar som använder sig av MH.

      - Att utbilda MH funktionärer inom våra egna led som vi även kan erbjuda
    andra klubbar att använda sig av. Utbildningen ska ske enligt
    anvisningarna i avtalet med SBK.

      - Att varje sektion, från och med år 2005, ska göra en årlig planering av
    kommande MH. Målet ska vara minst två beskrivningstillfällen per år i
    varje sektion.

·         Att om 10 år ha sänkt andelen hundar som ligger högt i intensitetsskalan på MH gällande  kvarstående rädslor, hot och aggression samt sänkt andelen hundar  som ligger lågt i intensitetsskalan gällande nyfikenhet. (Se bilaga 6)

-         Göra kontinuerliga uppföljningar av MH materialet och noga följa utvecklingen inom  prioriterade områden, samt att informera om utvecklingen till uppfödare och hanhundsägare.

-         Öka användandet av den befintliga MH informationen bland uppfödare och hanhundsägare vid avelsbeslut genom att göra informationen mer lättillgänglig och lättförstådd. Detta ska göras genom utbildning och genom att göra MH informationen för avkommegrupper lätt att komma åt via exempelvis klubbens webbplats.

·         Att minst 30% av de använda avelsdjuren ska ha genomgått MH.

-         Informera om huruvida föräldradjuren är MH beskrivna i valphänvisningslistan.

-         Genom kontinuerlig kartläggning av hälsoläget i rasen införskaffa kunskap som kan förmedlas till uppfödare och hanhundsägare.

-         Att år 2008 upprepa hälsoenkäten ställd till hundar som är 3 respektive 6 år gamla med samma frågeställningar som i tidigare enkät i syfte att se eventuell förändring.

-         Utveckla enkla rutiner för inrapportering av ej centralt registrerade ärftliga sjukdomar till Avelskommittén. Kommittén ska utveckla förtroendeskapande rutiner för hur informationen sedan ska spridas till uppfödare och hanhundsägare. För att informationen ska kunna spridas ska hundägarna uppmanas att häva sekretessen runt de veterinära uppgifterna.

·         Att ytterligare stärka  rasens goda hälsa och minska förekomsten av de ärftliga sjukdomar vi har i rasen. Minska antalet hundar som dör före 10 års ålder.

-         Kontinuerligt utvärdera statistik från försäkringsbolagen gällande veterinärvård och liv för att bevaka hälsoutvecklingen och dödligheten före 10 års ålder. Verka för att försäkringsbolagen uppger ålder på hundarna vid diagnos som föranlett utbetalning av ersättning. Verka för att ersättning för förlorat avelsvärde särskiljs från liversättningen i försäkringsstatistiken.

-         Sprida kunskap om de ärftliga faktorer och miljöfaktorer som kan leda till hud-och öronproblem samt ge lättillgängliga skötselråd till hundägare kring vanliga ej så allvarliga diagnoser.

·         Att undvika spridning av hos rasen ej så vanligt förekommande, men för drabbade hundar och deras ägare allvarliga hälsostörningar.

-         Stödja forskning kring allvarliga hälsostörningar så att dessa begränsas i rasen. Exempel på sådana hälsostörningar kan vara sköldkörtelrubbningar, hjärtfel, PNP och rörelsestörningar.

-         Skapa goda kontakter med specialistkompetens  inom aktuella områden.

·         Att andelen hundar med Epilepsi ska vara lägre än medeltalet för samtliga raser.

-          Kontinuerligt följa utvecklingen gällande epilepsi i rasen jämfört med andra raser.

·         Att minst 60% av hundarna som är över två år ska vara röntgade på armbågar och höftleder.

-         Genom information till hundägare och uppfödare poängtera vikten av att så många djur som möjligt har känd status på höftleder och armbågar för att kunna göra säkrare riskbedömningar och i framtiden använda sig av avelsindex.

·         Att andelen hundar med  HD Grad D eller E ska vara lägre än 8 %.

-         Sprida information om vikten av att inte enbart titta på det aktuella avelsdjurets HD status utan även ta med tillgänglig information rörande familjebilden gällande HD.

-         Att följa utvecklingen av avelsindex på SLU och så fort som möjligt börja använda systemet.

-         Att följa utvärderingen av sederingsrutiner.

-         Att följa utredningen om ledslapphetens eventuella inverkan på höftledsresultat.

·         Att andelen AD ska vara lägre än 10 %.

-         Sprida information om vikten av att inte enbart titta på det aktuella avelsdjurets AD status utan även ta med tillgänglig information rörande familjebilden gällande AD.

-         Att följa utvecklingen av avelsindex på SLU och så fort som möjligt börja använda systemet.

·         Att minst  4000 ögonlysningar av hundar äldre än fem år ska göras för att kartlägga spridningen av PRA anlag.

-         Årligen följa upp hur många hundar över 5 år som ögonlyses.

-         Uppmana uppfödare och hundägare att lysa äldre hundar. Särskilt viktigt är att lysa de äldre hundar som har kända anlagsbärare i sin härstamning.

-         Påverka ögonveterinärerna att lysa äldre hundar till lägre pris.

-         Ordna kampanjer med syfte att få fler äldre hundar ögonlysta.

-         Ordna ögonlysningstillfällen lokalt genom sektionerna.

·         Att inom 10 år minska antalet nya fall med PRA inom rasen.

-         Årligen följa utvecklingen av nya PRA fall jämfört med den senaste 10 års perioden.

-         Ta fram en lättillgänglig metod för att beräkna risk för spridning av PRA anlag t.ex. genom att verka för att tillhandahålla en service på webben där man kan göra simulerade stamtavlor med markerade kända anlagsbärare. Information ska ges om hur man använder sig av metoden för riskbedömning.

-         Identifiera hundar som trots anlagsbärare i stamtavlan ändå bör kunna betraktas som ”lågriskhundar” gällande PRA anlag.

-         Följa och stödja utvecklingen av DNA tekniken gällande PRA.

-         Fortsätta att samla blodprov från PRA drabbade hundar samt deras släktingar för framtida forskning.

·         Att bibehålla den låga andel hundar som har bakre polär katarakt samt fokal RD.

-         Göra årliga uppföljningar av resultat samt att informera om detta.

-         Hund med näthinneveck/lindrig retinal dysplasi kan användas i avel men i kombination med hund som är ua. Avkomman bör följas upp särskilt gällande RD. (Avelsrekommendation från den svenska ögonpanelen genom Berit Wallin Håkansson.)

-         Följa upp provperioden för gradering av RD som går ut år 2007.

·         Att öka kunskapen om avel och uppfödning hos uppfödare och hanhundsägare.

-         Genom klubbens samtliga informationskanaler sprida kunskap om genetik och avel.

-         Stimulera till lokala uppfödarträffar och utbildningar riktade till både nya och erfarna uppfödare med syfte att öka kunskapen om t.ex. hur olika egenskaper och hälsoproblem nedärvs.

-         Anordna centrala avelskonferenser och möten exempelvis i samband med klubbmötet/sektionsdagarna.

-         Producera utbildningsmaterial att användas vid utbildning i genetik och avel.

·          Att inavelsgraden ej ska öka i rasen

-         En standardiserad metod för att beräkna inavelsgrad ska vara tillgänglig via nätet med syfte att det innan varje parning görs en beräkning av inavelsgraden i den planerade valpkullen.

-         Att inavelsgraden i rasen följs upp årligen.

·         Att en hanhund högst ska bli far till 2% av valparna i sin generation.

      (dvs ca 300 valpar totalt under sin livstid vid oförändrade registreringssiffror.)

-         När en hanhund uppnått maximalt antal valpar ska hanhundsägaren informeras om detta samt uppgifter om hanhunden publiceras i GN. Valpar efter denna hanhund kommer då ej vidare att hänvisas via Golden retrieverklubbens valphänvisning.

·         Att öka intresset för rasens jaktliga funktion hos uppfödare, hundägare och valpspekulanter.

-         Informera om samt framhålla rasens jaktliga funktion genom klubbens samtliga informationskanaler.

-         Stimulera till fler träningstillfällen och ökade utbildningsinsatser.

-         Stimulera till att så många som möjligt deltar i introduktion till jakt och jaktprov med retrievers.

-         Stimulera sektionerna att arrangera fler inofficiella jaktprov samt att fler medlemmar får erfarenhet av jaktprov genom att vara funktionärer.

-         Fler inofficiella jaktprovsdomare ska utbildas och vidareutbildning i flera steg ska erbjudas.

·         Att det ska finnas minst 4000 funktionsbeskrivna hundar i rasen.

-         Öka intresset bland uppfödare och hundägare att genomföra funktionsbeskrivning genom information via klubbens samtliga informationskanaler.

-         Tillse att det finns ett tillräckligt stort antal beskrivningstillfällen så att alla som vill ska ha möjlighet att beskriva sina hundar. Detta innebär:

        - Att det inom klubben ska finnas ett centralt stöd dit sektionerna kan
      vända sig när de behöver hjälp vid funktionsbeskrivningsarrangemang.

        - Att centralt anordna regionala träffar för sektionernas funktionärer, för
      att stödja dem att komma igång med att anordna
      funktionsbeskrivningar i sina sektioner.

        - Att ett tillräckligt stort antal funktionärer för funktionsbeskrivning
       utbildas.

        - Att varje sektion, från och med år 2005, ska göra en årlig planering av
      kommande funktionsbeskrivningar. Målet ska vara att minst två
      beskrivningstillfällen ska anordnas i varje sektion per år.

·         Att förbättra arbetslust, samarbetsvilja och vattenpassion samt minska stress och okoncentration.

-         Göra kontinuerliga uppföljningar av funktionsbeskrivningsmaterialet och jaktprovsprotokollen och noga följa utvecklingen inom de prioriterade områdena samt att årligen informera om utvecklingen till uppfödare och hanhundsägare.

-         Göra informationen om funktionsbeskrivning mer tillgänglig och lättförstådd för att underlätta användandet vid avelsbeslut.

·         Att öka andelen prisbelönade starter på B-prov (kallvilt) till minst 70%.

-         Verka för att jaktprovsekipagen är väl förberedda för start på B-prov genom att stimulera till fler träningstillfällen.

-         Visa upp goda förebilder i rasen som till exempel framgångsrika ekipage och duktiga hundar inom det jaktliga området.

·         Att hos uppfödare och exteriördomare öka förståelsen för sambandet mellan konstruktion och rasens ursprungliga funktion.

-         Utveckla dialogen med exteriördomarna.

-         Stimulera till deltagande i alla steg på kurser i exteriörkunskap.

-         Stimulera till att fler uppfödare ges möjlighet till erfarenhet av exteriörbedömning, exempelvis genom elevtjänstgöring på open shows.

·         Att hos exteriördomarna öka förståelsen för de familjetypsvariationer som förekommer inom rasen.

-    Genom att vid exteriördomarkonferensen 2005, prioritera detta budskap.

·         Att inom 3 år ha utvecklat och prövat en exteriörbeskrivning för rasen, samt att inom 5 år ha utvärderat denna. 

-         För att på ett systematiskt sätt kunna utvärdera avkommans exteriör vilket inte är möjligt med det utställningssystem vi har idag. Klubbstyrelsen ansvarar för detta uppdrag.

·         Att bibehålla den höga andelen förstapristagare och ck hundar som vi har idag.

-         Göra årliga uppföljningar av utställningsresultaten samt att informera om detta.

Bilaga 1:      SKK Avelspolicy

Bilaga 2:      SKKs grundregler

Bilaga 3:      GRK Uppfödaretiska anvisningar

Bilaga 4:      Tilläggskrav för valphänvisning

Bilaga 5:      Utbildningsplan för allmän mentalkunskap (M1)