Eva Gustavsson menar att en golden retriever med PRA kan leva ett bra liv trots den försämrade synen och kanske tilloch med blindhet. Detta förutsatt att hunden har sitt luktsinne och sin hörsel i behåll.

-Jag stöder inte avlivning av en hund som får PRA. Sjukdomens förlopp är långsamt smygande och hunden vänjer sig successivt vid sitt sämre seende. Det är annorlunda med hundar som av andra orsaker plötsligt drabbas av blindhet, tycker Eva Gustavsson.

Viktigt är att den synsvage hunden får vistas i invanda miljöer och att ägaren inte ägnar sig alltför mycket åt ommöbleringar. Konstateras kan också att det inte gör ont att drabbas av PRA.

För uppfödaren är förstås fall av PRA mer allvarligt eftersom det kan äventyra framtiden för tilltänkta avelshundar. För att försöka undvika sjukdomen finns ett hälsoprogram som innebär att uppfödarna uppmanas att inte använda hundar som är kända anlagsbärare eller nära släkt till sådana i avel och ett fall av PRA kan därför innebära ett stort bortfall av avelsdjur för en drabbad uppfödare.

Konstateras ska också att PRA inte är en särskilt utbredd sjukdom på golden retriever. Sedan början av 70-talet har vi bekämpat PRA i Sverige genom att hitta sjuka hundar via ögonlysning. Fram till 1999 finns det sammanlagt 47 hundar registrerade med sjukdomen av de drygt 70 000 hundar som registrerats under samma period.

Givetvis finns det ett mörkertal och det går säkert omkring ett antal gamla hundar med oupptäckt PRA men golden är ändå enligt statistiken inte en av de svårast drabbade raserna. Raser med större problem av PRA är t ex labrador och pudel. I Sverige registreras ögonresultat avseende PRA på 50 olika raser just nu.

En metod som kan hjälpa till vid forskning och diagnostisering av PRA är ERG, en undersökning av näthinnefunktionen som enbart kan göras vid SLU i Uppsala. Hunden måste sövas och undersökningen är ganska kostsam. Djuret måste vara över två år och genom metoden kan man utröna om hunden kommer att drabbas av PRA under sitt liv. Vad undersökningen däremot inte kan säkerställa är om hunden trots att den inte kommer att bli sjuk trots det kan vara en anlagsbärare av PRA.

Katarakter är den form av ögonförändringar som man kan se hos golden retriever. Den allvarligaste formen kallas Total katarakt och är en sällsynt företeelse på rasen.

-Den totala katarakten leder ofelbart till blindhet men ses mycket sällan och debuterar ofta mycket tidigt – redan i ettårsåldern, konstaterar Eva Gustavsson, som noterar att det finns totalt 63 fall diagnostiserade sedan man började undersöka ögonen på 70-talet och fram till 1999.

Katarakterna sitter som en grumling i linsen och forskarna är även här övertygade om att sjukdomen är ärftlig – hur arvsgången fungerar är dock inte säkerställt. Hundar med total katarakt används förstås inte i avel.

-Numera är det möjligt att operera total katarakt med gott reslutat och man kan till och med ersätta den skadade linsen med en konstgjord.

Den absolut vanligaste formen av katarakt hos golden är den bakre polära katarakten eller bakre polstarr som den också kallas. Defekten har noterats hos hittills 1 333 golden retrievers vilket innebär 0,7 procent de registrerade hundarna inom rasen.

-Bakre polstarr är en grumling av linsen som kan uppstå tidigt i hundens liv men också komma senare. Den kan förekomma på det ena eller på båda ögonen och det finns inga kända fall av bakre polstarr som lett till blindhet, säger Eva Gustavsson.

Dock finns det forskning som visar på att enstaka hundar med bakre polstarr utvecklat total katarakt och därmed blivit blinda. Den bakre polstarren kan i vissa fall leda till obetydlig synnedsättning.

Även när det gäller bakre polstarr är arvsgången okänd men golden retrieverklubben har valt att rekommendera att inte använda hundar med bakre polstarr i avel och antalet fall av denna katarakt har också minskat betydligt sedan denna åtgärd beslutades.

Retinal dysplasi eller RD är en veckbildning på näthinnan som för bara några år sedan började diagnostiseras på golden retriever. Detta är en sk utvecklingsrubbning som ofta är dubbelsidig den bedöms som ärftlig men det finns ingen forskning som kan påvisa att vecken på näthinnan kan leda till synnedsättningar.

Golden retrieverklubben uppmanar till försiktighet när det gäller att använda RD-hundar i aveln och avråder från att para två hundar med veckbildningar.

-Intressant vad gäller RD är att många av de noterade vecken växer bort med åren. En hund kan till exempel få diagnosen RD som ettåring men bedömas som fri vid tre års ålder. Jag har heller aldrig sett fall där RD har utvecklas så att andelen veck blivit fler eller större med åren, berättar Eva Gustavsson.

En ögonåkomma som ofta förekom förr men som numera syns mer sällsynt är entropiom där det nedre ögonlocket är inåtrullat med påföljd att ögonhåren ligger och irriterar i ögat. Defekten kan lätt åtgärdas med ett enkelt operativt ingrepp.

-Det är samma sak med de hundar som föds med en för trång tårkanalsöppning – ofta enkelsidigt, berättar Eva Gustavsson och konstaterar att denna förträngning kan göra att den unga hunden får missfärgande bruna streck av vätska som rinner ur ögat. Ingreppet som kan göras när valpen är något halvår är enkelt och har önskad effekt.

Många unghundar drabbas också av follikulit – en ögoninflammation med variga ögon och röda ögonhinnor. Antibiotika och kortison i dropp- eller salvform är behandlingen.

-Men viktigt är att notera att veterinär måste undersöka ögonen innan kortison sätts in. Skulle hunden ha en skada på hornhinnan kan kortisonbehandling bli ödesdiger, varnar Eva Gustavsson.

Många uppfödare vill att hundägaren ska ögonlysa sin hund vid ettårsåldern. Att sedan fortsätta ögonlysning är inte av nöden – såvida hunden inte ska användas i avel.

-På en ettårig hund är det ju katarakter som kan noteras. PRA syns inte i så unga år, konstaterar Eva Gustavsson.

För den enskilde hundägaren behövs därför ingen ögonlysning mer än den som uppfödaren önskar såvida ägaren själv inte ser symptom på att hunden ser dåligt. Då är det förstås viktigt att ta sin hund till veterinär.

-För forskningen skull är det också viktigt att alla hundar som avlivas och som fått diagnosen PRA lämnar ett blodprovet som sedan veterinären sänder till lantbruksuniversitetet i Uppsala, uppmanar Eva Gustavsson

Ögonlysningen innebär ingen olägenhet för den enskilda hunden. För att pupillen ska vidgas får hunden ett par droppar i ögonen som får verka cirka 20 minuter innan ögonlysningen kan äga rum. Denna pupillvidgande effekt kvarstårnågra timmar och under den tiden bör hunden inte vistas i starkt solljus eller utsättas för träning eller liknande.

För ögonlysning anvönds ett indirekt oftalmoskop och en sk spaltlampa. Med båda verktygen lyser veterinären in i hundens öga för att kunna studera såväl näthinna som lins. Undersökningen tar bara några minuter och därefter fylls ett speciellt protokoll i där ägaren får en kopia, veterinären behåller en och den tredje skickas till Svenska kennelklubben för registrering. I hundens offiella handlingar noteras sedan om hunden har PRA medan upptäckt av t ex katarakt eller RD endast noteras som "övrig notering".

I Sverige finns idag 26 veterinärer som är auktoriserade ögonveterinärer med rätt att ögonlysa hundar och resultatet införs i SKK’s register. Det innebär att det på sina håll i landet – främst i Norrland – kan vara ganska långt mellan veterinärerna.

Det kan vara ganska stora skillnader på vad det kostar att ögonlysa en hund, från 300-600 kr är inte ovanliga skillnader.