HÄLSA –
MÅL OCH ÅTGÄRDER
Genom kontinuerlig
kartläggning av hälsoläget i rasen införskaffa kunskap som kan förmedlas till
uppfödare och hanhundsägare.
-
Att år 2008 upprepa hälsoenkäten ställd till hundar som är tre respektive
sex år gamla med samma frågeställningar som i tidigare enkät i syfte att se
eventuell förändring.
-
Utveckla enkla rutiner för inrapportering av ej centralt registrerade
ärftliga sjukdomar till Avelskommittén. Kommittén ska utveckla
förtroendeskapande rutiner för hur informationen sedan ska spridas till
uppfödare och hanhundsägare. För att informationen ska kunna spridas ska
hundägarna uppmanas att häva sekretessen runt de veterinära uppgifterna.
Att ytterligare stärka
rasens goda hälsa och minska förekomsten av de ärftliga sjukdomar vi har i
rasen. Minska antalet hundar som dör före 10 års ålder.
-
Kontinuerligt utvärdera statistik från försäkringsbolagen gällande
veterinärvård och liv för att bevaka hälsoutvecklingen och dödligheten före 10
års ålder. Verka för att försäkringsbolagen uppger ålder på hundarna vid diagnos
som föranlett utbetalning av ersättning. Verka för att ersättning för förlorat
avelsvärde särskiljs från liversättningen i försäkringsstatistiken.
-
Sprida kunskap om de ärftliga faktorer och miljöfaktorer som kan leda
till hud-och öronproblem samt ge lättillgängliga skötselråd till hundägare kring
vanliga ej så allvarliga diagnoser.
Att undvika spridning av
hos rasen ej så vanligt förekommande, men för drabbade hundar och deras ägare
allvarliga hälsostörningar.
-
Stödja forskning kring allvarliga hälsostörningar så att dessa begränsas
i rasen. Exempel på sådana hälsostörningar kan vara sköldkörtelrubbningar,
hjärtfel, PNP och rörelsestörningar.
- Skapa goda
kontakter med specialistkompetens inom aktuella områden.
Att andelen hundar med
epilepsi ska vara lägre än medeltalet för samtliga raser.
-
Kontinuerligt följa utvecklingen gällande epilepsi i rasen jämfört med
andra raser.
Att minst 60 procent av
hundarna som är över två år ska vara röntgade på armbågar och höftleder.
-
Genom information till hundägare och uppfödare poängtera vikten av att så
många djur som möjligt har känd status på höftleder och armbågar för att kunna
göra säkrare riskbedömningar och i framtiden använda sig av avelsindex.
-
Att andelen hundar med HD Grad D eller E ska vara lägre än 8 procent.
-
Sprida information om vikten av att inte enbart titta på det aktuella
avelsdjurets HD status utan även ta med tillgänglig information rörande
familjebilden gällande HD.
-
Att följa utvecklingen av avelsindex på SLU och så fort som möjligt börja
använda systemet.
-
Att följa utvärderingen av sederingsrutiner.
-
Att följa utredningen om ledslapphetens eventuella inverkan på
höftledsresultat.
Att andelen AD ska vara
lägre än 10 procent.
-
Sprida information om vikten av att inte enbart titta på det aktuella
avelsdjurets AD status utan även ta med tillgänglig information rörande
familjebilden gällande AD.
-
Att följa utvecklingen av avelsindex på SLU och så fort som möjligt börja
använda systemet.
Att minst 4000
ögonlysningar av hundar äldre än fem år ska göras för att kartlägga spridningen
av PRA anlag.
-
Årligen följa upp hur många hundar över 5 år som ögonlyses.
-
Uppmana uppfödare och hundägare att lysa äldre hundar. Särskilt viktigt
är att lysa de äldre hundar som har kända anlagsbärare i sin härstamning.
- Påverka
ögonveterinärerna att lysa äldre hundar till lägre pris.
- Ordna kampanjer
med syfte att få fler äldre hundar ögonlysta.
-
Ordna ögonlysningstillfällen lokalt genom sektionerna.
Att inom 10 år minska
antalet nya fall med PRA inom rasen.
-
Årligen följa utvecklingen av nya PRA fall jämfört med den senaste 10 års
perioden.
-
Ta fram en lättillgänglig metod för att beräkna risk för spridning av PRA
anlag t.ex. genom att verka för att tillhandahålla en service på webben där man
kan göra simulerade stamtavlor med markerade kända anlagsbärare. Information ska
ges om hur man använder sig av metoden för riskbedömning.
-
Identifiera hundar som trots anlagsbärare i stamtavlan ändå bör kunna
betraktas som ”lågriskhundar” gällande PRA anlag.
-
Följa och stödja utvecklingen av DNA tekniken gällande PRA.
-
Fortsätta att samla blodprov från PRA drabbade hundar samt deras
släktingar för framtida forskning.
Att bibehålla den låga
andel hundar som har bakre polär katarakt samt fokal RD.
-
Göra årliga uppföljningar av resultat samt att informera om detta.
-
Hund med näthinneveck/lindrig retinal dysplasi kan användas i avel men i
kombination med hund som är ua. Avkomman bör följas upp särskilt gällande RD.
(Avelsrekommendation från den svenska ögonpanelen genom Berit Wallin Håkansson.)
- Följa upp
provperioden för gradering av RD som går ut år 2007