-I två år har jag hållit på att jobba med ledarhundar i samarbete med Hundskolan. Vad jag har märkt är ett stort intresse hos dom synskadade för att få en golden retriever som ledarhund. Men det är inte så många golden som utbildas, något jag gärna skulle vilja råda bot på, säger Annika.

Historien om Annika Olsson började för 38 år sedan. I hemmet sysslade man med jakt och hundar och djur blev tidigt ett stort intresse för Annika. Att hon på något vis ville försöka försörja sig på sitt intresse var hon också ganska tidigt klar över.

Hon utbildades till tränare för vakthundar hos Securitas, jobbade ett tag med sökhundar, mögelhundar, och utbildade sig så småningom till hovslagare.

-Som hovslagare jobbar jag ungefär halvtid och sen för två år sedan samarbetar jag med Hundskolan om att utbilda ledarhundar, berättar Annika.

Annika Olsson får göra testerna med sina blivande ledarhundar iförd bindel för att inte förledas att ge kommandon med blicken. Här med Hindens Lura

Annika börjar jobba med ledarhundsämnen när hunden är mellan ett och två år. Arbetet är tidskrävande och intensivt och någon form av träning utförs varje dag.

-Belöningen för man när den synskadade har fått sin hund och man ser hur dom två samarbetar. Att få se ett ledarhundsekipage i verksamhet ger rysningar utefter ryggraden och att få uppleva det är värt all tid och allt jobb.

I sitt torp i Tollered tillbringar Annika den mesta tiden. Om det inte handlar om hembesök hos hästar som behöver skos eller stadsbesök med en hund som behöver miljöträning.

-Jag är priviligierad. Jag har ett jobb som också är mitt stora intresse. Men någon tid över till andra fritidssysselsättningar blir det förstås inte. Att leva och jobba tillsammans med djuren är hela mitt liv, konstaterar Annika "Varga" Olsson.

Smeknamnet fick Annika förresten som elev på djurskötarutbildningen i Kolmårdens djurpark när hon gjorde ett specialarbete om vargar.